Kostnätverkande i huvudstaden

By : | 0 Comments | On : januari 25, 2012 | Category : Jobb inlägg, Roligheter, Tankar, Utveckling

Dom fyra i projektet som jag fick höra mer om på dagens kostnätverk.

Idag så var det dags att åka tåg mot Stockholm för att vara på en ny samling med det kostnätverk som jag är med i, det vänder sig till oss som på något sätt jobbar med offentliga måltider. Idag så bjöd Stockholm på ett rått väder där den korta vägen mellan stationen och lokalen kändes alldeles för lång, tur att det är varmt inne och man snabbt glömmer bort det kalla vädret när man träffar alla trevliga nätverkare.

Idag vart jag dock lite besviken på den klena frukosten som tidigare på nätverksträffarna varit av en hel annan klass, men lunchen som var en härlig sallad med varmrökt lax var alldeles ypperlig och jag är nöjd med den gastronomiska delen av träffen.

Innan dagens ämne skulle avhandlas så var det en liten presentationsrunda, och idag så var jag inte ensam av det manliga könet utan vi var hela 4st totalt. Det är en härlig samling människor med en väldigt bred kompetens inom den offentliga måltiden, några nya ansikten var med och en hel del gamla fanns med på plats. En snabb reflektion av presentationsrundan är att för många fortfarande pratar om produktion och inte matlagning, samt att man kan se en grön satsningar runt om i det offentliga mat Sverige.

Idag så var tre av dom fyra i livsmedelsverkets projekt på plats för att presentera sitt mycket spännande arbete, jag har skrivit om det tidigare på bloggen och jag ser verkligen fram emot att höra mer om deras arbete på nära håll.

Vill du veta mer om deras arbete kan man följa dom på deras måltidsblogg, eller på livsmedelsverkets hemsida om kompetenscentrum.

Eva Sundberg projektledare startade med att presentera arbetet kring det nya nationellt kompetenscentrum för måltiden i vård, skola och omsorg, som livsmedelsverket fått i uppdrag att starta som en del av regeringens satsning på sverige det nya matlandet och löper som projekt till 2014

Fokusområden för det nationella kompetenscentret är

  • Bidra till att måltidsfrågorna inom vård, skola och omsorg sätts högt på agendan.
  • Samla och tillhandahålla den bästa tillgängliga kunskapen om måltider i vård, skola och omsorg.
  • Bidra till att skapa samsyn och samverkan kring måltidsfrågan på olika nivåer och inom olika områden.
  • Inspirera, involvera och engagera.
  • Stötta kommuners och landstings systematiska kvalitetsarbete.
  • Ge en samlad bild av aktuella aktiviteter och initiativ på området.

Kompetenscentret ska kunna stödja, stimulera, tillhandahålla kunskap, vägleda till andra aktörer, samverkan o ha aktivt kunskaps utbyte med andra aktörer, Samråda med andra myndigheter och följa arbete i projekt  finansierade via jordbruksverket.

Man har även fått ett tillägsuppdrag om den näringsriktiga skolmåltiden

Vi fick en intressant fråga – ” vad vill du ska förändras för att du bättre än idag ska kunna bidra till en positiv utveckling av måltiderna inom vård skola och omsorg” Många intressanta svar och tankar finns det helt klart till hur man kan utveckla och förbättra den offentliga måltiden. Det var roligt att se och höra hur kompetenscentrets riktning på sitt arbete, stämmer överens med dom tankar och förslag som kom fram i nätverket.

Vad kan vi vinna på att förbättra och höja kvaliteten på den offentliga måltiden?
Med bra måltider förbättrar man resultatet i hela verksamheten, med bättre kvalitet så skapar och ökar man arbetsglädje och får nöjdare matgäster, en bra måltid är resurseffektivt och en konkurrensfördel

Med tanke på att  den offentliga måltiden kostar ca 20 miljader kronor per år, så är det verkligen konstigt att man inte inrättat ett kompetenscentrum tidigare.

Vad behövs då för att lyckas med detta arbete?

  • Kompetens och kunskap
  • Ändamålsenlig och effektiv organisation och ledning
  • Bra produkter (råvara?)
  • Samverka A och O för framgång

I kompetenscentret har man även tittat på kraften av goda exempel, där man visar på dom projekt runt om i landet som gett lyckade resultat för att höja kvaliteten på måltiden.

Det är viktigt att man har en kvalitetssäkring av måltiderna, på olika nivåer inom verksamheterna skapas det genom att..

På en övergripande organisationsnivå ha

  • Kostpolicy
  • Konkreta handlingsplaner

På köksnivå skapa

  • System för kvalitetssäkring av hela kedjan från upphandling till serverad måltid

Inger Stevén fortsatte genom att gå över till den del av kompetenscentrets arbete som rör bra mat i äldreomsorgen

Där kan man konstatera att en stor del av det viktigaste på dagen är måltiden enligt många äldre, det är viktigt att man kan i möjligaste mån kan tillgodose det behovet som måltiden har.

Livsmedelsverket har lång historia att ge råd och man funderade på om behovet fanns till att ge råd till just äldreomsorgen,  genom att  jobba enligt modellen att

  • Indentifiera behov
  • Risk-/nytta värdering
  • Kunskapsunderlag
  • Förslag på råd
  • Öppen konsultation
  • Ge ut råden

Så kom man fram till att behovet fanns och en färdig handling i form av olika råd har presenterats i materialet ”Bra mat i äldreomsorgen”, som består av 4 olika delar till olika personer inom äldreomsorgen.

  • Kommunen.. beslutsfattare, upphandlare
  • Verksamhetsansvariga… biståndshandläggare
  • Meny & mat… kostchefer, kökspersonal
  • Omsorgspersonal….

Det var dags för Anna-Karin Quetel att fortsätta och vi övergick till  Bra mat i skolan- Från råd till lag

Bra mat i skolan två saker att fokusera på

– Kvalitestsäkring av innehållet i måltiden
– Vad hamnar i mage?

När man senast tittade noggrannare på barnens matvanor och näringsintag 2003, kom man fram till att man får i sig för mycket

– mättat fett
– salt
– socker

och för lite

– Fleromättat fett
– Vitamin D
– Järn
– Fibrer
– Fisk, fet fisk
– Frukt och grönsaker

Det är viktigt att tänka på att näringsrekomendationer är vad kroppen behöver för att må bra och har inget alls med dieter att göra utan är till för att skapa förutsättningarna för en god hälsa, tillgodose grundläggande behov för kroppen och minska risken för kostrelaterade sjukdomar..

Svensk skolmatshistoria börjar egentligen som ett arbete inom fattigvården som startade 1880-90, sedan under 40 talet så ställdes högre krav på innehållet i maten och att den skulle kopplas till den pedagogiska delen i skolan. Mycket av det försvann när ansvaret gick över till kommunerna på 60 talet, 1997 vart kommunerna skyldiga att servera gratis mat till grunskolans elever och 2007 kom råden bra mat i skolan. Men sedan den 1/7 2011 vart det en del av skollagen, att servera kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider för årskurserna 1-9.

Givetvis finns det massor av farhågor och synpunkter på den nya lagen, men man jobbar idag på att tydliggöra den och skapa verktyg i form av skolmatSverige som ska hjälpa till att
underlätta att leva upp till näringskraven och som lanseras fullt ut i Mars.

Hur kan skolan visa att man följer och lever upp till dom nya kraven? Antingen genom att göra näringsberäkningar av rätterna eller genom en matsedelsanalys där man kollar mer på helheten av matsedeln. Det är en rejäl utmaning och en del frågetecken kvar med att skapa riktlinjerna, man vill att alla ska göra lika över hela landet och att det stämmer överens med verkligheten.

Min upplevelse av dagens nätverkande är att jag saknade lite mera om sjukhuskosten som kanske är den mest komplexa delen av alla delar i projektet, men alla delar som vi fått höra om idag finns med i det som jag dagligen jobbar med i vårat kök som lagar mat till sjukhusen.

 

Print Friendly
Share This Post!

Berätta gärna vad du tycker eller om du har andra funderingar.

”Citatet”
Ett glatt leende gör varje måltid till en fest.
-A P Herbert
%d bloggare gillar detta: