Varför smakar korven bäst utomhus?

Detta är del 1 av en text som jag skrev för Förskoleforum 2013, men som jag känner fortfarande är lika aktuell så jag presenterar den här också.  

Regnet smattrar på mitt regnställ och droppar i pannan samtidigt som jag tar första tuggan på min nygrillade korv. Visserligen ligger den i ett lite blött korvbröd med för mycket ketchup som droppar av lika fort som jag satte dit den, men korven är himmelskt god. Varför smakar den så fantastisk gott nu – och inte när jag äter den inne i värmen med torrt bröd och lagom med ketchup över hela korven?

Om jag säger att maten är viktig för att barnen ska orka och prestera, så är det ingen som säger emot. Men om jag säger att det är vi vuxna som brister när barnen inte äter, så förlorar jag en del medhåll. Vi behöver fundera på hur barnen ska äta ordentligt och få ut maximalt av sin måltid. Hur ofta utgår vi från barnets perspektiv och ställer oss frågan vad det är för upplevelse de har, och vill ha, runt maten?

Upplevelsen viktig

En frukost, lunch eller ett mellanmål är en upplevelse. En upplevelse som ska tala till alla våra sinnen, som vi kan ta åt oss på ett positivt sätt. Till den upplevelsen läggs sedan faktorer som näringsrik mat, inget socker och gärna pedagogik. Görs det rätt, kommer vi automatiskt att få barn som gladeligen äter och upplever måltiden på ett optimalt sätt.

Nu är jag inte någon pedagog, däremot har jag jobbat med mat och måltider i många olika former under hela mitt yrkesverksamma liv. Att studera helheten har exempelvis alltid varit en del av mitt jobb inom restaurangbranschen. Det var ett sätt att försäkra mig om att vi hade en miljö som lockade våra gäster till bästa möjliga upplevelse där alla delar är väl balanserade.

Jag har alltid fokuserat på att se med gästens ögon, vilket skapat en del vanor. När jag till exempel själv går ut och äter, sätter jag mig alltid så att jag kan se hela matsalen och studera helheten. Jag kollar av om det är rent och snyggt, hur personalen ser ut och hur det doftar i restaurangen. För mig går det ganska snabbt att ”skanna av” en restaurang och bestämma mig för om det är bra eller dåligt.

Utarbetad modell

För mig är måltiden hela kedjan från planering till att det plockas undan på bordet och hanteringen efter det. Men alltför sällan pratar om just helheten kring maten. Vi tittar i stället på delar – och inte allt för sällan på helt fel delar som varken gör till eller från.

I dag finns det en utarbetad modell för just detta arbete: FAMM. Det är ett verktyg som gör det lättare att identifiera de olika delarna som påverkar upplevelsen. FAMM står för ”Fem Aspekter på Måltids Modell”. Dessa fem aspekter är: rummet, mötet, produkten, styrsystemet och stämningen.

Den ursprungliga idén till FAMM-modellen kommer från den utvärdering som Guide Michelin bygger på. Sedan har den utvecklats vid Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi. Där används den i dag.

Synliggör måltiden på förskolan

Jag har gjort en egen variant på FAMM. Den bygger på originalet, men den innehåller andra formuleringar. Med FAMM hoppas jag att det kommer att bli lättare att synliggöra behovet av en tydligare styrning kring måltiden i förskolan.

FAMM handlar om att barnen ska få en bra och näringsrik måltid för att orka med hela sin dag. Med lite kunskaper ger vi våra verksamheter rätt förutsättningar för att skapa och presentera måltider med barnens upplevelse i centrum.

Använd gärna pyramiden som underlag för att titta på hur ni gör kring hela måltiden i dag. Tänk er sedan in i barnens situation och studera utifrån deras referenser hur allt täcks upp utifrån pyramiden.

De fem aspekterna bygger på olika faktorer som påverkar individens enskilda upplevelse runt måltiden, där var och en av de olika aspekterna har en lika viktig del i helheten. Ta gärna varje del för sig och gå igenom dem ordentligt. Titta noggrant på hur ni gör i dag och fundera på hur ni kan förändra måltidssituationen så att barnen får den bästa möjliga upplevelsen. Gå igenom en aspekt i taget.

Delar av en helhet

I botten på pyramiden finns de faktorer som vi har svårt eller inte alls kan påverka. Det kan vara saker som ekonomi, system, koncept, regler, lagar, förordningar och liknande. Sedan kommer rummet som handlar om hur vi upplever miljön som vi är satta i. Det kan vara saker som ljus, ljud, rekvisita, färg, form och lukt.

Mötet är nästa del, där tittar man på hur vi upplever varandra vid mötet. Det kan vara saker som om vi är glada, stressade, tysta, pratiga, tråkiga och så vidare. Maten, som bara blir en del av allt, handlar om upplevelsen av mat och dryck. Vi kan ställa oss frågor som: smakar det rätt, ser det bra ut, hur är konsistens och doft?

Till sist återstår själva upplevelsen av alla delar. Här handlar det mer om känslan av hur väl alla de andra bitarna fallit på plats. Ju mer man hittar en balans och kan ge plats för alla delarna i pyramiden, desto bättre kan måltiden upplevas som helhet.

Titta alltid på helheten, låt inte valda delar styra helheten utan se till att skapa en bra balans. Gör barnen delaktiga i måltiden och var inte rädda för att prata om upplevelsen ”måltiden” och se till att alla barnen får en (måltids)upplevelse anpassad till var och en.

Till sist svaret på frågan i början, om varför korven smakar bäst utomhus. Det är helhetsupplevelsen som gör det till den perfekta upplevelsen. Det är en upplevelse som man inte kan skapa inomhus – precis som en Nobelmiddag inte skulle fungera på ute i regnet.