Blää det luktar illa..
Datumet vet inte om mjölken är dålig eller inte, så lukta innan du väljer att kasta.
Egentligen är det ganska lätt att kolla om en matvara är dålig, våra näsor är välutvecklade dålig råvara testare. Idag är det många som går efter bäst före datumet och förmodligen slänger helt ok råvaror, det blir rätt mycket pengar på ett år som slängs helt i onödan. Bäst-före är en rekommendation som ger en fingervisning om hur länge det minst ska klara sig, men mycket hänger på förvaringen och gör vi rätt där så kan vi förlänga hållbarheten markant.
I en verksamhet som våran är vi dock noggranna med bäst-före datum då vi inte vill chansa, men vi är å andra sidan duktiga med att ha omsättning på våra råvaror och ställs nästan aldrig med bäst-före datum som gått ut. Ibland tar det väldigt lång tid från producent att gå via grossist till oss och datumen blir väldigt korta, men vi är även hårda när vi får våra varor inlevererade och kollar datumen så att vi alltid har så nya och fräscha råvaror som möjligt.
Glädjande när det gäller bäst-före är dock den undersökning som knorr gjort bland 1000 personer, som säger att 61 procent av Sveriges befolkning anser det vara helt okej att servera mat med råvaror som har ett utgånget bäst-före-datum. Vilket betyder att majoriteten av oss luktar oss fram, och låter datumet bara vara en hänvisning.
Lite tips från nätet på bäst-före
Bäst före-dag
Livsmedel märkta med bäst före-dag ska hålla ytterligare en tid efter datumet om de förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Det är säljarens ansvar att produkten är av fullgod kvalitet.
Efter uttrycket ”bäst före” ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Det kan då stå ”bäst före 07 02 2011”.
För livsmedel med en hållbarhet om högst tre månader räcker det med att det står dag och månad. Om hållbarheten är längre än 18 månader behöver bara året anges, till exempel ”bäst före utgången av 2011”. Med detta menas att livsmedlet är bäst före den 31 december 2011.
Sista förbrukningsdag
Vissa mycket känsliga livsmedel, som färsk fisk och kyckling, köttfärs, organ och rå korv, måste vara märkta med sista förbrukningsdag i stället för bäst före-dag. Sista förbrukningsdagen är den sista dag som dessa livsmedel beräknas kunna förbrukas om de har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. De får inte säljas efter att sista förbrukningsdagen har passerats. Efter uttrycket ”sista förbrukningsdag” ska datumet stå. Datumet anges i ordningen dag, månad och år och enligt samma principer som ”bäst före” ovan.
Förpackningsdag och bakdag
Det är inget krav att märka livsmedel med till exempel förpackningsdag eller bakdag. Det är en frivillig uppgift som vissa företag väljer att märka sina produkter med. Det kan då stå ”bakdag 07 02 2011” (dag, månad år).
Mjölk – oöppnad mjölk håller minst i en vecka efter bäst-före-datum
Ägg – enligt lag måste ägg ha 28 dagar efter värpning, men ni kan vara lugna i en hel månad till innan ni kastar äggen.
Torrvaror – håller i evigheter! det är därför det kallas just torrvaror. Ni behöver helt enkelt ni inte bry er om bäst-före-datum.
Pålägg (skinka, korv ect) – fem dagar.
Juice – minimum två veckor efter utsatt datum.
Ost – blir bara bättre ju längre den lagras
Bröd – kan ätas till det möglar. Problemet med industribakat bröd är att det inte möglar för att det är fullproppat med tillsattser. Så baka själv!
Lukta & smaka, innan ni kastar mat och ta det lite lugnt med storebror Livsmedelsverks rekommendationer!
