Först då kan vi prata om måltiden som en länk i en ännu större process, den att läka människor.

Resurserna behövs på fler ställen, för att hålla ihop kedjan.

Jag ställer mig frågan allt oftare nu för tiden, vem ser helheten i måltiden den som är så viktig och diskuteras allt mer överallt. Har den politiker, anhörig, patient, expert osv. som pratar om maten tittat på hela kedjan? hur ser det ut när maten beställs, tillagas, levereras, serveras, äts och diskas? Innebär ett klagomål att själva maten är dålig, eller är det någon annanstans i kedjan det brister?

Själv jobbar jag hela tiden i vårat kök på att vi ska se hela kedjan i våran verksamhet. Kedjan börjar när vi planerar våran matlagning, till mottagning råvaror, tillagning, dukning av brickor, uppläggning av mat, utkörning av maten, serveringen på avdelningen, returen och diskningen. Fokuset ska ligga på patienten som är våran ”gäst”,  och det vi gör ska göras för att ge bästa möjliga mat utifrån dom förutsättningar som finns. Idag har vi kommit rätt långt i den utvecklingen, och vi fortsätter att jobba på dom bitarna som brister och vi styr över.

Det finns ett steg som man inte så gärna pratar om för då trampar man på lite tår och det blir känsligt, men min undran är vad händer efter vårat steg när maten är klar och levererad till avdelningen. Vilka resurser har satsats där för att patienten ska få bästa möjliga upplevelse av måltiden, jag har sagt det förr och envisas med att säga det igen -måltiden är en rad av upplevelser som ska locka till alla sinnen.

Men vem hinner ge patienten det där extra som behövs för att slutföra kedjan och göra den hel, jag vet att viljan finns på avdelningarna att göra det bästa för patienten. Frågan är om resurserna finns för idag, det pratas väldigt mycket om måltidens vikt men väldigt lite görs för att öka måltidens helhet på avdelningarna. För hur ska man hinna med alla moment som personalen krävs på att göra samtidigt som man på ett trevligt sätt ska servera en måltiden till patienten, jag beundrar idag den personal som jobbar på avdelningarna det är en tuff miljö som jag inte avundas dom.

Jag är inte ute efter att det krävs att vårdpersonal även ska vara servitris/servitör, det som krävs är ett nytt sätt att se på måltiden som en helhet och ge måltiden dom resurser som behövs. En process som börjar uppifrån där man måste se helheten, för att utan att förstå att hela den kedja behövs för att skapa måltiden kommer vi ingenstans.

Först då kan vi prata om måltiden som en länk i en ännu större process, den att läka människor.