Jag blir ledsen.. men stoltheten är kvar!

En tallrik med isterband, broccoli och stuvad potatis, alla brickor dukas speciellt för varje enskild patient.

Idag var det tungt att komma igång och jag har så svårt att förstå, min tankar jobbar på hur vi ska göra för att öka förståelsen för våran typ av verksamhet. Jag hävdar att all kritik är bra kritik så länge som den är saklig och ger oss något att ta på, och all verksamhet måste hela tiden granska sig själv för att utvecklas. Så långt är allt frid och fröjd men så ser man i tidningar och på TV hur vår verksamhet framställs som ett groteskt inkompetent monster, hallå här jobbar faktisk fantastiska människor som vill våra patienter och kunder allt väl. Självklart så har vi missnöjda kunder och patienter och vi jobbar hela tiden på att förbättra oss, men att med 27 000 portioner nå 100% nöjda kunder går inte. Dom avvikelser vi får in idag ligger på under 1%, vilket får anses som helt ok.

Jag avundas inte våra gäster som kommer in på ett sjukhus, man blir helt plötsligt i händerna på en hel organisation av människor. Någon annan ska plötsligt ta ansvar för mitt liv, maten som ska vara dagens höjdpunkt kommer upp på en tråkig plastbricka under ett lock. Har jag otur får jag kanske inte själv bestämma vad det är på tallriken, medicinen jag fick får det att smaka konstigt eller inget alls. Jag har ingen riktig ro i kroppen och jag hör någon hosta, du är inte hemma och miljön är okänd hela min trygghet är borta. En måltid är inte bara maten det handlar om en rad faktorer som involverar alla våra sinnen, det är så lätt att fokusera på bara maten men jag vill att man tittar på alla bitar kring måltiden på sjukhuset. Detta är man väl medveten om på vilken restaurang som helst, man ser till att det är rent och snyggt, toaletterna ska vara fräscha, borden fina, golvet rent, miljön ska kännas rätt, det ska dofta rätt osv.. Men här ska vi helt plötsligt göra underverk med bara maten, jag vill hävda att all våran mat håller väldigt hög standard med en väldigt hög andel som vi gör själva från grunden.

Jag är precis så stolt för vår verksamhet som jag alltid har varit som kökschef, oavsett om maten lagats till en lägerdeltagare eller till en VD för något större internationellt företag.