Jag vägrar vara politisk slagpåse..

Ett av våra recept som vi lagar efter, där kocken smaksätter med ”hjärtat” och alltid minst två smakar av.

Precis som jag tidigare konstaterat så hyser jag stor respekt för våra svenska politiker, men jag kräver samma respekt tillbaka inte helt orättvist kan tyckas men svårt att få ibland. För tydligen får vi en gång till agera politiskt slagpåse, helt utan att i huvudtaget tänka på att det faktiskt är en verksamhet som man är med och skapar förutsättningarna för själv.

Vad är det då som har hänt kan man fråga sig? det började med en insändare i UNT.se som jag kommenterade här som nu en politiker besvarade här.

Precis som svaret från politikern säger så är det ”inte så enkelt” att få alla att tycka det är gott, och balansgången mellan att få det att bli rätt ur nutritions synpunkt och ur smak synpunkt är en större utmaning än många tror. Men jag vill att vi backar och tittar på historien bakom allt, för den framkommer aldrig i ”dialogerna” i pressen.

Det börjar egentligen med ett studiebesök där politiker från Uppsala läns landsting är med, där nyligen tagit ett beslut om att ”lägga ner” sitt egna tillagningskök. Samtidigt är debatten het i Stockholm om matlådor som serveras på sjukhusen, och man tycker att maten som görs i Sveaköket i Västerås är ett mycket bättre alternativ. Diskussionen inleds huruvida vi kan leverera maten till Uppsala också, vi konstaterar att det är möjligt och vägen till ett samarbete mellan landstingen startar.

En arbetsgrupp skapas med två från Västmanland och två från Uppsala som får jobbar på detaljerna och nu är det bråttom, på ett halvår ska allt vara klart för någon form av samarbete. Det slutar med att en kostnämnd startas med politiker från bägge landstingen, ett år efter att första kontakten är tagen levererar vi nu kall mat till Uppsala där man byggt ett mycket provisoriskt kök.

Jag satt med i den arbetsgrupp som jobbade med detaljerna, där vi fokuserade på att hjälpa till att få igång det hela så fort som möjligt då Uppsalas vilja var att slippa laga mat snabbast möjligt. Vi har aldrig hävdat att vi skulle vara helt klara med alla punkter vid sammangåendet, utan vi har varit noga med att vi måste få ett bra samarbete mellan landstingen för att fortsätta vår utveckling i KOST tillsammans. Vi har aldrig heller aktivt jobbat på att ta över verksamheten i Uppsala självklart vart vi stolta av frågan, och självklart så tror jag på det vi gör och tycker att det är roligt med samarbetet.

Det är med andra ord inte vi och dom utan det är vi tillsammans, där det är viktigt med samarbete för att göra det bästa möjliga för patienterna. Vi jobbar konstant på att göra det bästa möjliga av vårat samarbete och om vi tittar på det som byggts upp på så kort tid har vi lyckats mycket bra, vist kan man fokusera på det som vi inte hunnit få klart och kalla det olika saker. Men varför inte som sig bör i ett samarbete fokusera på det som gjorts och glädjas åt det som kommer att göras, jag är så trött på alla som får det till att det är vi som inte gjort vårt när vi gör vårt och jobbar hårt på att göra det till det som bägge landstingen vill.

Jag vägrar att ägna mig åt alla former av sandlåde diskussioner och kasta saker på varandra, jag vill istället att vi bygger sandslottet tillsammans och blir bäst i Sverige.