Spännande inspiration i Munktorp med rötter från förr

Det började med en artikel

Efter artikeln i kommunen tidningen Bärgslagsbladet där jag även delade med mig av ett recept med matvete, vart jag uppringd av Arne en EKO bonde i Munktorp knappt 10 minuter utanför Köping i Västmanland. Han presenterade sig och berättade om att han fastnade för min kommentar om ris som onödigt i våra skolor och recept med matvete, Arne berättade även att han odlar bla ekologisk matvete och var intresserad att berätta mera om sin produktion. Tänk att det så nära våra kommunala kök i kommunen, finns en producent av nygamla matvetet i original tappning.

Sagt och gjort ett besök bokades in med förbehåll som alla bönder har om att det kan hända saker som ställer till det med kort varsel, men han lovade att höra av sig om det vart så. Telefonen var tyst och på förmiddagen dagen efter begav jag mig mot Munktorps prästgård med en känsla av glädje, nyfikenhet och upprymdhet, att sedan vädret stoltserar med en härlig sensommar sol gör inte upplevelsen sämre på vägen mot muktorp.

Här hälsades jag jag välkommen av Arne och hans dotter Maria som bjöd på kaffe och en smörgås på hembakt bröd på deras härliga farstu verandan, en sådan där dag som gör arbetsdagen lite extra minnesvärd och vardagslyxig.

En lärorik förmiddag

Arne berättade om sin verksamhet och den spännande resa han gjort från uppstarten av sitt EKO lantbruk 2000, en imponerande och intressant historia där hans engagemang för hållbart och långsiktigt EKO jordbruk lyser starkt. Maria som flyttat tillbaka från Stockholm och även läst måltidsekologprogrammet vid Örebro universitet är lika engagerad, och har en egen spännande ”liten” grönsaksodling utanför med massor av spännande grödor.

Här på Munktorps prästgård i Västmanland odlar Arne Stenberg bara gamla spannmålssorter så som man gjorde förr i tiden, han odlar enbart gamla så kallade kultursorter som härstammar från den tid då det bara fanns ekologisk odling.

Till skillnad från moderna vetesorter har kultursorterna långa böljande strån som hävdar sig bra mot ogräs och med sina djupa rotsystem tar upp mer näring och mineraler. Veteurmodern Enkorn, dottern Emmer och överlevaren Dinkel ger inte så många korn per ax, men varje korn ger desto nyttigare mjöl, ur detta så har man med åren fått fram en egen blandning av vete på åkrarna som man kallar Munktorps vete.

En väldigt lärorik förmiddag och när jag lämnar Arne och Maria för att åka tillbaka så känner jag mycket respekt och beundran för hur man på Munktorps prästgård värnar om hållbarhet och lokal odling med en långsiktighet, och när jag passerar Munktorpsskolan på vägen tänker jag självklart måste det vara så att vi som jobbar i de offentliga köken vill och skall utnyttja möjligheter som denna.

Min spontana reaktion är att få jobba med Arne & Maria tillsammans med våra duktiga kök och pedagoger, är en framgångsnyckel för att värna om det lokala jordbruket och bidra i undervisning om måltiden som en miljöfaktor i framtiden i våra matsalar.

Vad är kultursorter?

Alla spannmål kommer ursprungligen från vilda gräsarter – de mest primitiva uppstod redan för 6 miljoner år sedan. Själva odlingen av spannmål började man med för ca 12 000 år sedan i den så kallade bördiga halvmånen i Mellanöstern. Dessförinnan hade människor minst lika länge samlat och gjort urval av sorter vilket bidrog till att den så kallade domesticeringen gick fort. Kultursorter, eller kulturveten, är ursprungliga, äldre sorter från jordbrukets början som inte är växtförädlade, så som enkornsvete, emmervete och speltvete (dinkel). Enkornsvete, det mest primitiva spannmålet, har endast 14 kromosomer, en så kallad diploid genuppsättning. Det är rikt på protein och karotenoider som lutein och lykopen vilket gör mjölet gult. Råg, havre och korn var till en början ”ogräs” men domesticerades och blev till kultursorter. Andra kultursorter är så kallade namnsorter, t.ex. Hansa, Olympia, Solhavre, Ingridkorn, Eddakorn, Stålråg och Schmidtråg. Vi har också lantvetesorter som Ölandsvete, Hallandsvete och Dalavete.