En kastrull modell större här gör vi bla. våra såser, med samma ingredienser som jag använder hemma

Att det ska vara så otroligt svårt att fatta att nutrition på ett sjukhus består av flera olika saker, att politiker och media envisas med att hävda att så fort det handlar om nutriton så är det maten som är felet. Jag vet att vi inom KOST idag satsar stenhårt på att laga god och näringsriktig mat som följer de riktlinjer som socialstyrelsen satt upp, jag tycker mig även känna att vi får mer och mer uppskattning för det jobb vi gör med att höja kvaliteten på vår mat.

Jag uppskattar hur dietisten Sigrid som i inslaget tydligt pratar om nutrionen som helhet medan media vill vinkla in det på matkvalitet, för en patient är det viktigt med ett jämnt näringsintag där man behöver frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och ett kvällsmål. Lunch och middag står för ca 50% av hela näringsintaget på sjukhuset, där avdelningarna själva står för resterade del av näringsintaget.

Jag förstår faktiskt inte riktigt vad man menar när man säger så här..

-Det är lätt att skylla på den ena eller andra metoden. Det viktiga är att fokusera framåt på hur kan vi göra patientmaten så kvalitativ och god som möjligt.

Kanske inte det som våra kockar som idag gör egna pannbiffar på färskt svensk närproducerat kött vill höra, eller när man gör i ordning den färska fisken som vi använder för att ständigt förbättra kvaliteten på maten. Nu har vi faktiskt kommit långt på vägen för att ha bra matkvalitet, men nu är det dags att även nästa steg tas mot att höja måltidsupplevelsen på ett sjukhus.

Problematiken med just nutritonen handlar om att få redan hårt belastade avdelningar att skapa tid för att servera alla mål som behövs, jag beundrar den vårdpersonal som först ska agera som kunnig sjukvårdspersonal och sedan som stålmanen byta om till en trevlig servitris/servitör.  Jag skulle inte heller vilja vara den patient som blir serverad av samma personal som tidigare var inne och hjälpte till med katetern, och som nu kommer med min mat jag har svårt att tro att man skulle kunna känna en glädje med den måltiden.

Jag hävdar att det är medias tur att våga lyfta blicken och för styrande politiker och beslutsfattare inom landstingen att titta på hela måltidskedjan, hur skapar vi en miljö runt patienten som bidrar till en mer lustfylld måltid som får oss att äta alla mål.

Jag har nyligen varit på mycket intressanta kostdagar där man just kommer in på vikten av helheten av måltiden, där det finns flera goda exempel på sjukhus som fattat att helheten är det viktigaste för att lyckas med måltiden. Med helhetstänk inom hela sjukvården där alla led samarbetar så kommer vi att få  patienter som äter mer, och det i sin tur kommer att leda till patienter med mycket bättre nutritionsstatus.

Här är inlägget från SVT:se där media så effektivt visar sin okunskap, som tyvärr väldigt många tolkar som en sanning.

Eller så kan du läsa om reportaget här SVT.se

Pressmeddelandet från Uppsala Landsting som inslaget bygger på..

Försämrat energiintag bland inneliggande patienter

Knappt hälften av patienterna på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping når upp till utsatt mål för energiintag visar den senaste nutritionsmätningen som genomfördes den 15 november. Det är tio procent färre än året innan.

– Syftet med punktprevalensmätningen, som genomförs under ett dygn, är att få en uppfattning om hur väl sjukhuset når upp till de mål avseende nutritionen som finns angivna i sjukhusets nutritionspolicy, säger Sigrid Wegener, dietist på Akademiska sjukhuset.

Detta var femte gången ”Dagen Nutrition” genomfördes på Akademiska sjukhuset.  Nytt denna gång var att även Lasarettet i Enköping deltog. Mätningen genomförs av en arbetsgrupp inom nutritionsrådet och i 2011 års mätning ingick 575 patienter på 51 vårdavdelningar. Patienter som fastade och/eller opererades detta dygn ingick inte. Flertalet patienter var inlagda på avdelningar inom onkologi-, thorax- och medicindivisionen, kirurgdivisionen och akut- och rehabdivisionen.

– Ett viktigt fynd i årets undersökning är att tio procent färre patienter än i fjol nådde upp till målet, det vill säga 75 procents energiintag av beräknat energibehov. Det kan finnas många förklaringar till det, men en är givetvis att sjukusets nutritionsrutiner behöver förbättras ytterligare. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av att resultaten visar att var fjärde patient löper risk för undernäring, fortsätter Sigrid Wegener.

Enligt sjukhusets nutritionsmål ska minst 70 procent av patienterna bedömas inom 24 timmar efter inskrivning och minst 70 procent av patienterna med risk för undernäring ha en vårdplan.
Vidare ska minst 75 procent av energibehovet täckas hos minst 70 procent av patienterna.

– Under senare år har sjukhuspatienternas näringsstatus uppmärksammats allt mer. Det är en viktig utveckling av patientsäkerhetsarbetet. För att kunna åtgärda ett problem måste vi vara medvetna om omfattningen, kommenterar Tommy Cederholm, ordförande i sjukhusets nutritionsråd.